Vanliga frågor
om samtalsterapi

Ja, med KBT samtalsterapi i Stockholm görs detta genom att skapa en positiv medvetenhet kring själva problemet och med din egen vilja. Att göra denna förändring betyder att du lär dig förstå konsekvenserna av dina gamla mönster både kort och lång sikt, vilket du bör se som en vinst för dig själv. Tillsammans analyserar vi de mest problematiska beteendena, vad som utlöser dem samt vilka konsekvenser de får. Därefter kan du börja förstå vilken funktion beteendet fyller, och vad du behöver göra för att ta dig an ett nytt lärande och förändra dina tankar, känslor och beteenden.

Ja, genom att behandla dig själv som du skulle behandla en riktigt bra vän kan du öka tryggheten i dig själv och då stärks självkänslan.

Självkänsla handlar om att du upplever att du duger precis som du är. Har du en god självkänsla kan du både lyckas och misslyckas utan att din syn på ditt eget värde förändras. Självförtroende handlar om att du har tron på att klara nya utmaningar och uppgifter.

Hur många gånger av KBT terapi du behöver varierar från person till person och beroende på vilka problem du upplever. Det krävs färre tillfällen för mer avgränsande problem och fler om du har behov av en mer omfattande utveckling. Beroende på hur dina behov ser ut och vilka mål du har kan samtalsterapin vara allt från 10 – 15 gånger upp till ett par eller flera år.

Det vanliga är att vi träffas en gång i veckan, men ibland kan behov finnas av längre sessioner varannan vecka.

Upplägget kommer att anpassas efter dina frågor och behov, vilket gör att varje KBT-terapi blir unik. Men det finns en del grundläggande principer som jag använder mig av.
I ett första samtal resonerar vi om vilka behov du har och vilken hjälp du behöver. Efter det lägger vi upp en plan för det fortsatta arbetet. Vi kommer exempelvis att arbeta med att utforska olika situationer för att du ska få en ökad medvetenhet kring känslor, tankar, beteenden och reaktioner. Få en förståelse för varför du har de frågor du har utifrån tidigare livshändelser. Vi kan tillsammans analysera orsak och verkan för att få en förståelse för hur du hanterar dina problem idag. Vi jobbar även på att hitta andra alternativ som kan fungera bättre för dig och träna på dem.

Många med ångest och depression lägger tio till tolv timmar per dag på att fundera och tänka. Du kommer alltid att ha tankar, både negativa och positiva, men du kan träna dig på att låta vissa tankar vara för att minska på ofrivilliga tankespiraler som väcker inre obehag. Vill du veta mer kan du kontakta mig för en fri konsultation!

Oro är generellt sett en form av mental problemlösning kring potentiellt negativa framtida händelser. Oro tar sig ofta formen av att vi tänker många olika ”tänk om” påståenden. Ältande involverar ofta upprepade tankar om förluster, misslyckanden och hopplöshet. Ältande tar ofta formen av ”Varför…”, ”Om bara…”, ”Jag borde ha…”, ”De borde ha…” eller ”Jag kan inte…”

Om du märker att du har fastnat i oro och ältande, tillåt dig själv att fortsätta oroa dig i två minuter till och stanna därefter upp och bedöm om orosstunden var konstruktiv eller inte. Är det något som du kan påverka och förändra? I så fall ska du ta ansvar och göra det. Sedan kan du försöka att koncentrera dig på någonting annat och ge dig själv utrymme att låta oron lägga sig. När oron eller en överdriven rädsla börjar påverkar ens sätt att fungera i vardagen eller om oron känns svår att kontrollera är det viktigt att du söker professionell hjälp.

Ångest är normalt och nödvändigt för vår överlevnad! Ångest är en kroppslig reaktion och en indikation på vad som är viktigt eller hotfullt i din omgivning, så ångesten är obehaglig men viktig.

Ångest känns olika för olika människor. Medan en person kanske upplever ångesten som en tyngd i bröstet kan någon annan få en känsla av att inte få luft. Några symtom på ångest kan vara spända muskler, huvudvärk, tankar som rusar, klump i magen, illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter.

Ett bra sätt att i stunden lindra sin ångest är att försöka acceptera den. Fly inte det obehagliga! Ångest försvinner inte för att du undviker det jobbiga, snarare tvärtom. Men ångesten kan avta snabbare om du tränar dig i att lugna dig med till exempel medvetna, lugnande andetag och muskelavslappning. På sikt kan du bli mindre sårbar för ångest om du övar dig i att bli lugn och inte fly. Det kan vara svårt på egen hand och det finns professionell hjälp att få.

Nej, ångest är aldrig farlig. Ångest kan upplevas som farlig för att den kan kännas intensiv och mycket obehaglig i kroppen. Obehaget kan sätta igång tankar som handlar om att försöka bli av med ångesten. Då kan du göra saker för att dämpa den omedelbara ångesten men som samtidigt medför andra dåliga konsekvenser för dig.

En fobi är en stark rädsla för någonting och som hindrar dig från att leva så som du vill. Några vanliga fobier är, rädsla för ormar eller insekter. Rädsla för att flyga eller rädsla för trånga utrymmen (så kallad klaustrofobi). Man kan även utveckla fobi för bakterier vilket brukar medföra att man undviker vissa platser som är förknippade med smuts, samt tvättar händerna ofta och vid tillfällen då det egentligen inte behövs. Dessa beteenden kallas för tvångsbeteenden.

Ja, för att komma över en fobi, till exempel rädsla för spindlar, behöver du börja närma dig spindlar och stå ut med det obehag du känner när du till exempel ser en spindel på några meters håll. Vid den här typen av exponering så får du stegvis närma dig det du är rädd för utifrån en plan med ett mål med vad du vill lyckas uppnå. Exponering handlar om att skaffa sig nya erfarenheter som säger emot de gamla. Detta sker genom att du närmar dig spindeln och märker att ingenting farligt händer. Då kan rädslan ge med sig. När fobin väcker stark rädsla eller ångest kan det vara bra att ta hjälp och stöd av någon professionell terapeut.

Social fobi handlar om rädsla för att bli granskad och bortgjord i sociala situationer. Att lida av social ångest är allvarligare än att vara blyg eller ha prestationsångest, och leder till större obehag och en stor påverkan på livet. Det är vanligt att den ångest och rädsla du känner inför sociala sammanhang får dig att dra dig undan från andra människor och resultatet kan bli att du blir ensam och isolerad.

Ja, du kan bli av med din sociala fobi. För att komma över dina sociala rädslor behöver du en plan för att stegvis börja utsätta dig för det du är rädd för. Detta kallas för exponering. När du exponerar dig för det som väcker obehagliga känslor behöver du vara beredd på att uppleva känslorna och veta hur du ska hantera dem. Du kan behöva hjälp och stöd med att göra en plan för exponering och för hur du kan ta hand om inre obehag som väcks i de sociala situationerna.

Sammanfattningsvis kan man säga att stress är en kroppslig reaktion som uppstår i samspelet mellan människan och miljön. En stressreaktion har ursprungligen varit ett redskap för att få oss att överleva. Tänk dig att du möter en tiger, eftersom vi utgår från att tigern vill äta upp oss samtidigt som vi inte tror att vi varken kan försvara oss eller springa därifrån uppstår en stressreaktion i hjärnan. Pulsen ökar och smärtkänsligheten minskar. Stresspåslaget hjälper oss att ta hantera situationen. Samma typ av stresspåslag kan även uppstå i ett vanligt kontorsjobb. Låt säga att du får ett mejl med kritik från en kollega. Automatiskt tänker du att kollegan kommer att prata illa om dig till andra kollegor och till chefen. Tankarna gör dig orolig för vad de kommer att tycka om dig. Kommer kollegorna och chefens förtroende att minska och kommer jag kanske få sämre arbetsuppgifter? Hjärnan kan inte skilja på ett faktiskt och fysiskt hot och ett hot som endast uppstått i tankarna. Tankarna och oron sätter igång samma typ av stressreaktion i hjärnan som vid mötet med tigern. Några fler exempel på vad som kan stressa oss på jobbet är: hög arbetsbelastning, arbetsuppgifter som är svårare än jag upplever att jag har kapacitet att klara av eller till exempel en omorganisation. Privatrelaterad stress kan handla om konflikter i en relation, sjukdom, eller att man har många engagemang. Livsförändringar som t.ex. en flytt eller en separation kan också påverka vår stressnivå.

Både ja och nej. En stressreaktion är alltid en fysisk mobilisering för att hantera och överleva hot, men en viss anspänning eller lättare stress kan vara till hjälp inför att du ska utföra någonting som är viktigt för dig. Hålla ett tal, skriva en tenta och dylikt. När du har den här typen av positiv stress upplever du kontroll över situationen och anspänningen hjälper dig att fokusera på att klara uppgiften. När du genomfört din uppgift släpper stressen och du blir lugn igen. All typ av stress som blir långvarig och inte balanseras med återhämtning och pauser blir negativt och kan medföra att vi bryts ner och hamnar i en utmattning.

Några saker du kan göra på egen hand är till exempel att hitta tid då du frigör dig från aktiviteter som stressar dig. Se över ditt veckoschema och bestäm dig för när det är fullt. Stå emot att lägga in mer aktiviteter än du klarar av. Öva dig på att säga nej. Försök att få in mer av sådant som bara är roligt och avkopplande. Om du inte redan gjort det, hitta ett sätt du gillar att röra dig på. Motion tar hand om och bryter ner stresshormoner. Hitta en bra rutin inför sänggående. Det kan vara att stänga av skärmar en timme innan läggdags, göra något lugnande som att lyssna på skön musik, ta ett varmt bad eller en varm dusch eller läs en bok. Om du har tankar som stressar dig kan du skriva ner dem och säga till dig själv att nu är inte tid för att lösa något, det tar jag tag i imorgon. När stressen tar över kan det vara svårt att själv sortera och hitta lösningar på hjälpsamma förändringar. Då finns hjälp att få. Kontakta gärna mig för en fri konsultation!

Det finns ingen tydlig gräns mellan nedstämdhet och depression. Att känna känna sorg, ledsenhet och nedstämdhet ibland tillhör livet, är normalt och behöver inte betyda att du är deprimerad.

Diagnosen depression brukar ställas när besvären påverkar vardagen i stor utsträckning och att det pågår under minst två veckor. De vanligaste symtomen på depression är; nedstämdhet, ångest, håglöshet, självkritik, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter. Symtomen kan uppstå som en naturlig reaktion på händelser i livet som konflikter, sjukdom, dödsfall, eller separationer. Många personer som lider av depression vet inte om det själva, utan söker hjälp för annat som smärtor eller sömnproblem.

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression, och kan vara lindrig, måttlig, eller svår. Vid en lindrig depression klarar man att utföra vardagssysslor som att arbeta. Vid en måttlig depression kan man inte sköta arbete eller vardagsliv. Vid en svår depression är självmordstankar vanliga, och personen kan ha svårt att bry sig om grundläggande behov som att äta eller dricka.

Dystymi är en mildare variant av depression.

Utmattningsdepression är en form av depression som utlösts av stress. Vanliga yrsel, huvudvärk och hjärtklappning.

Bipolär depression är ett tillstånd i Bipolär sjukdom. Här utvecklas oftast depressiva symtom under 1-2 månader. Dessa brukar vara initiativlöshet, dålig energi och ångest.

Årstidsbunden depression brukar återkomma år från år och triggas oftast igång under höst eller vår då det sker skarpa skiftningar mellan mörker och ljus. Årstidsbunden depression kan både bero på minskade dagsljuset under höst och vinter, men kan även uppstå till följd av skifte av årstid.

Håll fast vid rutiner och fortsätt att aktivera dig, även när lust och energi inte finns. Det är vanligt att uppleva att saker som tidigare känts viktiga tappar sin betydelse. Det kan vara värdefullt att bli medveten om när dessa känslor styr och fortsätta göra saker som normalt sett är betydelsefulla trots att det känns jobbigt just nu. Exempel på detta kan vara att upprätthålla kontakt med familj och vänner, söka kontakt snarare än att isolera sig. Fortsätta med dina intressen, rör på dig och ta dig ut i dagsljus. Andra saker du kan göra för att ta hand om dig och inte fördjupa nedstämdheten är att regelbundet äta bra och näringsrik mat. Att sova lagom mycket (7-9) timmar per natt rekommenderas. Både för lite och för mycket sömn kan påverka det psykiska måendet och kroppens energinivåer negativt. Anförtro dig åt någon du har förtroende för, till exempel en kompis eller någon i familjen. Om du inte blir bättre, sök hjälp! Kognitiv beteendeterapi och metakognitiv terapi är två olika behandlingsformer som behandlar depression. Kontakta gärna mig för att få veta mer om hur du kan få hjälp om du är nedstämd eller misstänker att du kan ha en depression.