Vanliga Problem

Behandling och.samtalsterapi för några vanliga problem
Att få stanna upp reflektera och få verktyg att hantera.

Ångest

Ångest används ofta som en samlingsbeteckning för olika problem, som kan uppstå i olika situationer. Det är oftast en stark känsla av oro eller rädsla som känns i kroppen på olika sätt. Du kan till exempel känna tryck över bröstet, andnöd, yrsel, hjärtklappning, svettningar eller uppblåsta tankar. Intensiv ångest är inte farligt, men obehagligt, vilket kan leda till att man undviker ångestutlösande situationer (se Panikångest).

Beroende på vad som orsakar ångesten kan det på olika sätt påverka vardagen i olika grad. De flesta känner sig oroliga någon gång, och vissa känner sig ofta oroliga. Ångesten går oftast över av sig själv, men det kan ta olika lång tid. Ibland tar det bara några minuter, ibland håller ångesten i sig ändå länge.

Generaliserat ångestsyndrom – GAD
Om du ständigt oroar dig för saker eller känner dig osäker och det stör ditt dagliga liv, kan du ha generaliserat ångestsyndrom, GAD. Ångest och oro kan då uppstå oavsett vilken situation eller omständighet du befinner dig i. Återkommande tankar på katastrof eller ihållande ångest kan påverka ditt dagliga liv på olika sätt.

Varför får man ångest

Det kan ha flera olika orsaker men det kan exempelvis vara:

  • Att du har så mycket att göra, det är svårt att säga nej, du ställer för höga krav på dig själv eller så oroar du dig hela tiden för saker. Om du är ständigt stressad är du mer benägen att känna oro eller vara orolig för att du inte duger.
  • Att du befinner dig i en kris eller har upplevt något svårt eller smärtsamt. Till exempel att förlora någon eller något, eller att uppleva våld eller övergrepp.
  • Att du ångrar det du gjort eller inte gjort.
  • Att du har ett problem som du inte kan lösa. Till exempel på jobbet, skolan eller i ett förhållande.
  • Att du är deprimerad, har en ätstörning, tvångssyndrom eller något annat som gör ditt liv svårt.
  • Att du dricker eller tar droger.
  • Att du är orolig för att ha en allvarlig sjukdom (hälsoångest).
  • Att du har en allvarlig sjukdom eller svår långvarig smärta.

Ältande och negativt tänkande

För många människor kan en stark oro medföra mycket grubblerier och ältande. Att ha negativa tankar är i sig inte farligt, men om du lägger ner så mycket tid på dessa att de skapar stora problem för dig då blir det en svårighet.

När vi har svårt att bli av med negativa tankar förbrukas mycket energi och vi blir mindre närvarande i vårt nuvarande liv. En del människor kan älta frågeställningar, möten de varit på eller telefonsamtal eller sms i flera timmar dagligen. Detta är ju så klart mycket energikrävande och samtidigt som du ältar oroar du dig och mår så klart väldigt dåligt av det. Vilket gör att ditt liv kan påverkas starkt och du blir mindre närvarande i ditt eget liv.

Panikångest

Panikångest är kroppens reaktion på kamp eller flykt som utlöses fast det inte finns något direkt hot. Panikångest blir ett problem när du får återkommande panikattacker och ständigt oroar dig för nya attacker. Det kan också vara så att du undviker vissa platser eller situationer av rädsla för att få en attack, vilket kan bli ett hinder i vardagen för dig.

Panikattacker uppstår vanligtvis när du inte är redo. Det händer när du utsätter dig för nya situationer eller saker som du tycker är obehagliga. Plötsligt kan du känna andfåddhet, yrsel och/eller tryck i bröstet, vilket kan få dig att kvävas eller må illa.

Panikångest går oftast över snabbt, men är en obehaglig och skrämmande upplevelse, som gör att vi vill slippa gå igenom det igen. Därför försöker vi i allmänhet undvika situationer, som vi tror kan hända igen. Rädslan för att uppleva en ny panikattack leder ofta till undvikandebeteenden, som kan störa det dagliga livet. Som till exempel undvikande av folksamling, trängsel på buss eller köer.

När panikattacker uppstår kan det vara svårt att förstå, hur dina fysiska reaktioner relaterar till, hur du mår psykiskt.

Vanliga fysiska symtom panikattack

  • snabba eller hårda hjärtslag
  • svårt att andas
  • känsla av muntorrhet, illamående, yrsel eller svimning
  • känns som en klump i magen eller tryck i bröstet
  • stickningar eller domningar i händer eller fötter
  • att du får darrningar eller skakningar eller upplever muskelsvaghet.

Kontakta mig om du vill ha hjälp med behandling panikångest, KBT terapi Stockholm Södermalm

Varför uppstår panikattack

Symtomen är ett sorts svar på rädsla. Vårt nervsystem reglerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Oförmögen att urskilja om det är ett verkligt hot eller en oro vi upplever en fantasi när vi möter hot eller intensiv rädsla frigörs stresshormoner för att förbereda oss för kamp eller flykt. Vilket ökar hjärtfrekvensen, ökar pulsen och höjer blodtrycket. I vissa fall kan detta få blodtrycket att sjunka, vilket leder till kallsvettning och svimning.

Panikattacker är obehagligt, men inte farligt. Det går över av sig själv, men att oroa sig för något allvarligt kan öka ångesten. Det kan också vara så att du undviker situationer och aktiviteter som utlöser samma förnimmelser som en panikattack, till exempel intensiv pulsträning som kan orsaka hjärtklappning eller en karusell som gör dig yr. Panikattacker kan också uppstå när du vilar eller kopplar av. Du kan plötsligt få problem med att andas, bli yr, ha ett försnävt synfält eller känna dig overklig. Tankar kan dyka upp om att du tappar kontrollen, blir galen eller till och med dör.

Ångest styr och begränsar dig när du börjar undvika situationer eller upplevelser som du tror kan utlösa en panikattack. Med tiden kan oro för en ökad risk, att utveckla ångest kontrollera och begränsa det dagliga livet. Genom att lära dig hantera din ångest kan du återta kontrollen och minska ångest och undvikandebeteenden.

Om du har upprepade panikattacker i minst en månad och är rädd för att få dem kan det kallas panikångest.

Finns det någon hjälp mot ångest

För ångest rekommenderas KBT behandling av Socialstyrelsen.
Har då KBT vetenskapligt stöd, ja det har det.

”Psykoterapi kan hjälpa människor med ångest. När man har en ångestsjukdom är den främsta rekommenderade behandlingsformen Kognitiv Beteendeterapi, KBT.” (Citat från 1177 Vårdguiden, Ångest – Intensiv ångest).

Ångest efter en fruktansvärd händelse

Om du har upplevt våldsamma, kränkande eller mycket skrämmande händelser kan det få dig att må dåligt. Till exempel våld, misshandel, misshandel, sexuella övergrepp, obstruerad förlossning, operationsrelaterade upplevelser eller allvarliga olyckor. Till exempel kan du känna dig hotad till livet eller bevittna en chockerande händelse som ett rån, tortyr eller krigsincident.

Vissa får hjälp av att krisstödet är direkt relaterat till händelsen, medan andras symtom går över av sig själv. I andra fall kan psykiatriska symtom kvarstå långt efter händelsen. Detta tillstånd kallas då för posttraumatisk stressyndrom, eller PTSD.

Fobier

Att känna sig orolig eller rädd är både naturligt och vanligt. De flesta människor har något de känner sig oroliga eller rädda för. Rädsla kan graderas från oro och obehag till okontrollerad panikrädsla och ångest. Om du är så rädd att du upplever undvikande beteende eller har intensiv ångest i situationen kan du ha en fobi.

Vanliga fobier är exempelvis rädslan för

  • olika djur som ormar, spindlar, fåglar, möss eller hundar
  • vissa miljöer, som hög höjd, folksamlingar eller åskväder
  • vissa platser, som tunnelbanor, hissar eller flygplan
  • blod, blodprover, injektioner, skador eller operation
  • bakterier, att kräkas eller sätta i halsen.

 

I många fall är det helt naturligt att känna sig obekväm med olika saker. Men det är skillnad med en fobi, när nivån av rädsla är oproportionerlig till den faronivå du verkligen befinner dig i. Då kan det handla om ett fobiproblem.

Om du undviker de saker du fruktar, är det också möjligt att ångest växer och utvecklas till en fobi, vilket gör att du undviker fler o fler situationer och platser. Om du till exempel är rädd för fåglar kan det utvecklas till att du undviker parker och torg med massor av duvor, skogar och vanliga resmål som Paris och Rom där det kan finnas torg med massor av fåglar.

Alla rädslor är inte fobier, och alla fobier behöver inte åtgärdas, men när du eller nån i din närhet känner att din rädsla är ett problem som håller dig tillbaka, kan det vara en fobi. I dessa fall är behandling ofta fördelaktig.

Behandling fobier

KBT terapi, rekommenderas av Socialstyrelsen för behandling av fobi. I behandlingen tar du tillsammans med  mig som KBT terapeut reda på vad du är rädd för och så kommer vi överens om en behandlingsplan.

Behandling för specifika fobier inkluderar ofta exponeringsövningar, vilket innebär att du sakta närmar dig det du fruktar, när det är säkert att göra det. Du kommer också att lära dig tekniker för att hantera plötsliga panikattacker. Terapi kombineras ofta med avslappningsövningar, Mindfulness och acceptansövningar.

Kontakta mig för fobi behandling Stockholm, Södermalm

Social ångest och social fobi

Upplever du ett så starkt obehag i sociala situationer, till den grad, att du försöker undvika sociala sammanhang? Vanligt är att rodna, få hjärtklappning och att du blir darrig, ofta på grund av en rädsla för att bli skärskådad eller att visa symtom på ångest. Då kan det vara social ångest eller social fobi. Om det är så att besvären innebär stora begränsningar för dig i din vardag så kan du behöva hjälp med att hantera dem, med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT Stockholm.

Vad är social ångest

De symtom som man får vid social ångest är en egentligen en naturlig överlevnadsreaktion. Det vill säga kroppen gör sig redo för att hantera hot eller att fly från det som hotar. Det som händer i kroppen är att du kan få

  • hjärtklappning
  • tryck över bröstet
  • snabb eller tung andning
  • darrningar eller skakningar
  • yrsel eller sorts känsla av ostadighet
  • svettningar, rodnad eller värmevallningar
  • magont, klump i magen eller illamående.

 

Social ångest bottnar sig i en rädsla för sociala situationer som sätter i gång känslor och tankar, som är oangenäma och jobbiga. Vilket gör att du kan tvinga dig till situationer som medför ett starkt obehag eller helt och hållet undviker dessa sociala sammanhang. Det kan handla om situationer som till exempel

  • prata inför andra
  • föra ett samtal
  • vara i centrum för uppmärksamhet
  • ringa telefonsamtal
  • träffa obekanta människor
  • gå på fest
  • äta eller dricka tillsammans med andra.

 

Social ångest medför ofta psykiska besvär så som negativa och självkritiska tankar med fokus på hur andra uppfattar dig, mycket känslor av obehag kring rädsla, ångest och oro men även kring misslyckande. Det kan medföra att du undviker situationer, aktiviteter, platser eller personer som ger ångest eller att du uppvisar olika beteenden för att minska eller dölja din ångest.

Behandling social fobi, social ångest

Enligt Socialstyrelsen så rekommenderas kognitiv beteendeterapi, KBT, som ett förstahandsval för att behandla social ångest och fobi men även annan form av ångest. Hos Nurum KBT terapi Stockholm Södertälje får du hjälp av KBT terapeut med dessa svårigheter.

Stress

Stress är en naturlig reaktion för oss människor och den hjälper oss att mobilisera resurser när vi står inför utmaningar. Stress gör oss skarpare, mer fokuserade och förbereder oss på att slåss eller fly. Bland annat utsöndras och stresshormoner, blodtrycket ökar, hjärtfrekvensen ökar och blodsockret ökar. Detta är helt naturligt och hjälper oss att hantera de situationer vi står inför. Men om stressen kvarstår för länge och kroppen inte återhämtar sig i en vila, kan den skadas.

Det finns många anledningar till stress. Det kan vara hög press på jobbet, du står inför en komplex uppgift eller att du kan ha problem med ditt förhållande. Generellt sett uppstår dock stress när vi känner att våra resurser inte räcker till för att möta de krav vi ställs inför.

Trycket kan delas in i internt tryck och externt tryck. Externa påtryckningar kan exempelvis handla om för mycket jobb eller en extrem familjesituation. Inre stress kommer från hur vi upplever situationen vi står inför, vilket kan vara att oroa sig för framtiden eller fundera om och om igen på vad som redan har hänt. Inre stress kan ökas av tankar som dessa. ”Jag kommer inte att kunna göra det här” eller ”Alla kommer att tycka att jag är inkompetent nu”.

Hjälp mot stress

Du kan träna på att göra förändringar när yttre faktorer är inblandade och be om hjälp i olika situationer eller omprioritera. För att hjälpa mot inre stress kan du träna på att försöka se dina egna tankar och hålla avstånd från dem.

Stress är naturligt, det hjälper oss och vi kan hantera stressiga tider utan att kroppen skadas. Men om vi inte ger våra kroppar vila, sömn och återhämtning kan stress bli ett problem.

Utmattningssyndrom

Om du har blivit utsatt för långvarig stress och/eller stora påfrestningar utan att du fått tillräcklig återhämtning kan du få utmattningssyndrom, vilket är en medicinsk diagnos. Utmattningssyndrom karakteriseras av brist på energi, sömnproblem samt koncentration- och minnessvårigheter.

Utmattningssyndrom symtom:

  • brist på energi och allmän trötthet
  • sömnproblem
  • sänkt stresstålighet
  • nära till gråt och ilska
  • nedstämdhet, oro och ångest
  • överkänslighet för ljud, ljus och intryck.
  • koncentrations- och minnessvårigheter
  • svårigheter med att fatta beslut och att genomföra uppgifter.

Vanliga kroppsliga symptom:

  • illamåendeoch yrsel
  • hjärtklappning och bröstsmärtor
  • huvudvärk och muskelsmärtor
  • känslig mage.

 

Utmattningssyndrom visar sig både genom fysiska och psykiska symptom. Till en början så misstar man sig ofta på besvären i form av huvudvärk, ont i magen eller sömnproblem och nedstämdhet. Men så småningom så blir besvären mer påtagliga i form av brist på fysisk energi, koncentration-och minnessvårigheter, irritation eller ledsamhet och svårigheter med att hantera vardagens alla krav. Det kan också så småningom leda till en sorts hopplöshet och depression.

Utmattningssyndrom behandling

Att tillfriskna efter utmattningssyndrom brukar i de flesta fall ta lång tid, men symtomen kan så småningom försvinna helt. De flesta behöver dock göra flera förändringar i sin vardag genom till exempel en bättre balans mellan arbete och fritid att få till en regelbunden sömn och ta sig tid för återhämtning.

Behandlingen som Nurum erbjuder för utmattningssyndrom är både individuell terapi och samtalsgrupper. Innehållet består av bland annat av information om hur stress fungerar samt strategier för att hantera den, KBT terapi, ACT terapi (Acceptens and Comittment Therapy), Mindfulness och avslappningsövningar.

Depression och nedstämdhet

Att drabbas av depression är så vanligt att var femte har någon gång råkat ut för det. Vid depression är flera viktiga livsområden påverkade och kännetecknas exempelvis av långvarig trötthet, minskad eller ökad aptit, känsla av meningslöshet och likgiltighet, brist på energi, ångest och humörsvängningar. Det kan till och med vara så att du har självmordstankar eller har tankar om döden.

 Det är väldigt vanligt att man tappar intresset för de saker man normalt tycker om att göra, slutar ta initiativ och tar avstånd från andra. Man känner sig nedstämd och pessimistisk och upplever att det är svårt att få saker i vardagen gjorda. Tycker att det är svårt att glädjas, är irritabel, upplever trötthet och sömnsvårigheter och har koncentrationssvårigheter samt ångest.

 

Intresset för vad som händer omkring dig kan försvinna och vardagen kan bli tung och meningslös. Många känner också skuld över sin oförmåga att förändra sin situation. Du börjar tänka och får fler negativa tankar och tomhetskänslor, vilket kan urholka din självkänsla och förvärra depressionen ytterligare. Depression påverkar både den mentala och fysiska hälsan.

Det finns olika grader av depression den kan vara lindrig, måttlig eller djup. Har du en lindrig depression kan du trots att du mår dåligt oftast klara av vardagen. Har du en måttlig depression kan vardagen vara svårare att hantera, men det mest nödvändiga klarar du. Men vid en djup depression är det så att du knappt kommer upp ur sängen. Då kan enkla saker som att ringa ett samtal eller öppna posten vara mycket svåra att klara av.

Hjälp mot depression

Det finns effektiv behandling som har ett starkt vetenskapligt stöd.
Det är samtalsterapi med KBT, Kognitiv beteendeterapi som har visat på bäst effekt.

Om du behöver hjälp mot depression kontakta gärna mig, KBT Samtalsterapi Stockholm Södertälje.

Relationsproblem

Är det så att du har återkommande svårigheter att behålla relationer? Har du svårt med att sätta gränser i en relation? Upplever du att du har svårt med att lita på andra? Upplever du missnöje eller skam med dig själv i relationen?


Våra liv består till största delen av relationer. Vi har föräldrar, syskon, släkt, vänner, kollegor, kärleksrelationer och barn och det är i alla dessa relationer som vi behöver relatera på ett eller annat sätt. Oftast fungerar det och känns ganska friktionsfritt och tillfredsställande.

 

Men det kan också vara så att du känner dig otillräcklig och dina svårigheter går ut över viktiga områden i ditt liv till exempel i nära relationer. Det kan vara så att man behöver prata om sina relationer i förhållande till relationen till sig själv

Kronisk smärta

När du har ont i en eller flera delar av kroppen under en längre tid, minst 3-6 månader, kallas smärtan för kronisk smärta. Vid kronisk smärta fungerar inte smärtsignalerna längre på ett funktionellt sätt, utan smärtan i sig har blivit en sjukdom. Symtomen varierar från person till person, men det är generellt vanligt att smärta ofta påverkar humöret och kan leda till ångest och depression, som i sin tur förvärrar smärtan.

Kronisk smärta kan också vara en orsak till trötthet. När du hamnar i en negativ spiral av fysisk och psykisk smärta kan du behöva hjälp från flera källor för att vända nedgången. Samtidigt visar forskning att KBT-terapi kan hjälpa människor att hantera olika smärttillstånd på ett bättre sätt när man får hjälp med fysiska symtom som smärtlindring, kontakt med läkare och sjukgymnastik. Det är viktigt att kunna dela sin smärtupplevelse med någon och få stöd för att identifiera smärtlindrande beteenden.